Ny ranking visar förbättrade villkor för företagande i Tranemo

Förutsättningarna för små och medelstora företag i Tranemo ligger nära riksgenomsnittet och har förbättrats jämfört med förra året. Det uppger Småföretagarnas Riksförbund i sin rapport SmåföretagarIndex 2026, som för sjunde året i rad kartlägger företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner.

I årets ranking hamnar Tranemo på plats 194 av 290 – en uppgång med 23 placeringar från fjolårets 217:e plats.

– Småföretagen spelar en viktig roll för den kommunala ekonomin. De skapar jobb och bidrar till den lokala näringslivsutvecklingen. Vårt SmåföretagarIndex visar hur förutsättningarna skiljer sig mellan olika kommuntyper och vilka konsekvenser det får, säger förbundsordförande Ghassan Ghaziri.

Så står sig Tranemo i årets analys

Småföretagarnas Riksförbund har, utifrån offentlig statistik, analyserat nio dimensioner av företagandet för att ge en helhetsbild av lokala förutsättningar.

Enligt rapporten ligger Tranemo sämre än snittet i sex av dimensionerna och bättre i tre. Följande lyfts fram:

• Utmaningar i Tranemo: kapitalförsörjning, andelen företagsamma och skolsystem.
• Relativa styrkor: överlevnadsgrad bland nya företag, skatter och bidrag samt trygghetsinsatser.

Rapporten beskrivs som ett underlag för företagare, kommuner, myndigheter och politiker som vill identifiera förbättringsbehov.

Jämförelse i Västra Götaland och bland grannkommuner

I Västra Götalands län är Härryda högst rankad (plats 42 av 290) medan Gullspång ligger lägst i länet (plats 274).

Bland kommunerna som nämns i Tranemos närområde sticker Jönköping ut med bäst placering (plats 62). Även Gislaved, Borås och Ulricehamn har en bättre placering än Tranemo, medan Svenljunga ligger efter.

Tranemo som kommuntyp

Enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) definition är Tranemo en lågpendlingskommun nära större stad. Det finns totalt 35 kommuner i denna kategori, och Tranemo placeras som nummer 19 bland dem.

Nationell bild: skillnader mellan kommuntyper

SmåföretagarIndex 2026 pekar på att de bästa villkoren ofta finns i pendlingskommuner kring storstäder, i storstäder samt i landsbygdskommuner med stark turism. De svagaste villkoren återfinns enligt rapporten i glesbefolkade kommuner utan turism, ofta tidigare bruksorter. En trend som lyfts är att gapet fortsätter öka mellan tätorter och landsbygd.

Årets ranking toppas av Solna, följt av Danderyd och Lidingö. Kungsbacka är högst rankad utanför Stockholms län på fjärde plats.

– De viktigaste åtgärderna för en regering efter valet är att förbättra villkoren för småföretagare genom att sänka arbetsgivaravgiften och garantera att polisen följer upp alla brott mot företag runt om i hela landet. Politiken måste också ta tag i landsbygdsfrågorna. Det måste bli tryggare och mer lönsamt att driva företag överallt i Sverige, säger Ghassan Ghaziri.

Bakgrund: så tas indexet fram

Sammanställningen bygger på offentlig statistik samt Småföretagarnas Riksförbunds rapport om antalet företagsamma. De nio dimensionerna som ingår är:

• lokal marknad
• företagsamma per capita (antal privata arbetsplatser som drivs av företagare)
• lokala företagens överlevnadsgrad
• lokala trygghetsinsatser
• kommunal näringspolitik
• skolsystem
• demografi
• välfärdsåtagande
• kapitalförsörjning

Författare till rapporten är Nima Sanandaji.