Kartläggning: Så stor del av inkomsten går till villalån – stora skillnader i landet

Ny analys: I Solna går 41% av inkomsten till villalån – i flera kommuner omkring 3%.
Störst press i Stockholmsområdet – lägst i flera inlandskommuner
En ny analys från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. I topp ligger Stockholmsområdet, där exempelvis Solna uppges ligga över 40 procent, medan flera kommuner i norra Sverige ligger kring tre procent.
Analysen bygger på en beräkning för ett hushåll med två inkomster och utgår från 75 procents belåningsgrad, 3 procents bolåneränta och 2 procents amortering. Kalkylen gäller efter ränteavdrag och inkomsterna baseras på SCB:s uppgifter om medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.
Kommuner med högst andel enligt analysen
Landshypotek Bank pekar ut Stockholmsområdet som tydligt avvikande i kartläggningen:
- Solna: 41 procent av nettoinkomsten
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
Kommuner med lägst andel
I andra änden av skalan finns flera kommuner där villalånet enligt analysen tar en liten del av hushållets ekonomi:
- Åsele – omkring 3 procent
- Malå – omkring 3 procent
- Kramfors – omkring 3 procent
- Överkalix – omkring 3 procent
- Sorsele – omkring 3 procent
Så ser det ut på länsnivå
Även mellan länen är skillnaderna tydliga, enligt Landshypotek Banks sammanställning:
- Stockholms län har högst andel: 31 procent av hushållens inkomster går i snitt till villalånet.
- Gotlands län följer med 23 procent.
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger på 22–23 procent.
- Västernorrlands län har lägst andel: 11 procent.
Om beräkningarna
Underlaget baseras på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län från Svensk Mäklarstatistik. Beräkningen utgår från 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering, samt medelinkomst efter skatt (SCB) för hushåll med två inkomster.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


