Snabb kostnadsökning för värme, el, vatten och avfall

Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall fortsätter att öka i Fyrbodals 14 kommuner. På fem år (2021–2026) har de boenderelaterade driftkostnaderna stigit med i genomsnitt drygt 43 procent i området, enligt årets Nils Holgersson-rapport. Bara det senaste året anges ökningen till 6,8 procent.

Fastighetsägarna i Fyrbodal varnar i ett pressmeddelande för att utvecklingen driver på hyreskostnaderna och kan försämra förutsättningarna för underhåll och investeringar i fastigheter.

Tranemo: 34 911 kronor per lägenhet och år

I tabellen som publiceras i pressmeddelandet redovisas att Tranemo kommun 2026 har totala kostnader på 34 911 kronor per lägenhet och år (523,66 kr per m² och år). Det motsvarar en ökning på 8,9 procent mellan 2025 och 2026 samt 40,8 procent över fem år (2021–2026).

Trestad över länssnittet senaste året

För Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla anges följande nivåer 2026:

• Trollhättan: 32 342 kronor per lägenhet och år
• Vänersborg: 34 359 kronor per lägenhet och år
• Uddevalla: 33 177 kronor per lägenhet och år

Störst ökning mellan 2025 och 2026 i Fyrbodal uppges Trollhättan ha (8,8 procent), följt av Vänersborg (8,6 procent) och Uddevalla (8,5 procent). Samtliga ligger enligt pressmeddelandet över genomsnittet i Västra Götaland, som anges till 6,5 procent.

Stora skillnader mellan kommuner

Sett över fem år (2021–2026) ökade kostnaderna mest i Fyrbodal i:

• Åmål: +66,2 procent
• Mellerud: +61,2 procent
• Dals Ed: +51,3 procent

När det gäller de högsta faktiska driftkostnaderna bland Fyrbodals kommuner anger pressmeddelandet:

• Strömstad: 43 465 kronor per lägenhet och år
• Orust: 38 372 kronor per lägenhet och år
• Lysekil: 37 134 kronor per lägenhet och år

Länsgenomsnittet i Västra Götaland 2026 anges till 34 768 kronor per lägenhet och år.

Fastighetsägarna: risk för högre hyror och mindre investeringar

Fastighetsägarna GFR menar att uppvärmning, elnät, vatten och avfall är stora, återkommande kostnader för fastighetsägare – samtidigt som valmöjligheterna ofta är begränsade. Organisationen efterlyser mer kostnadskontroll och effektiviseringar hos kommuner och kommunägda bolag.

– Det här är en kostnadsutveckling som inte är hållbar i längden. För fastighetsägare handlar det om stora och återkommande utgifter som är svåra att påverka. När kostnaderna för att äga och förvalta bostäder stiger ökar inte bara trycket på hyrorna, utan minskar också utrymmet för underhåll och investeringar i fastigheterna, säger Petra Ohldin Lampinen, näringspolitiskt ansvarig för Fastighetsägarna GFR.