Analys pekar på ekonomisk risk kopplad till EU:s klimatmål

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Frågan rör främst den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott i ESR till 2030

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket möjliggör att Sverige kan täcka upp en del av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton (så kallad ETS-flex).

IVL:s forskare Lars Zetterberg beskriver konsekvensen så här:

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Återstående gap: tre vägar framåt

Efter att ETS-flex utnyttjats återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL/WWF-analysen beskriver i huvudsak tre alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs) – men kostnaden bedöms som osäker eftersom många medlemsstater också har underskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder – kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena – då skrivs utsläppsgapet upp med 8 % och förs över till nästa år. Om målen missas igen upprepas uppräkningen, vilket enligt analysen ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga viten

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL:s Per Strömberg kan sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

Analysen redovisas i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.