Ny statistik om nedskräpning – minskar i städer men domineras av fimpar och snus

Håll Sverige Rent har släppt sin årliga Skräprapport med nya mätningar och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången redovisas nationella mätningar som visar utvecklingen över tid, där skräpet i stadsmiljö uppges ha minskat mellan 2023 och 2025. Samtidigt pekar rapporten på att nikotinrelaterat skräp fortfarande står för den största andelen i stadsmiljö.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST).

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Enligt undersökningen upplevs rastplatser och vägar som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger endast ungefär en av tio att de själva har skräpat ner.

Skräpet minskar i stadsmiljö – flera plastprodukter ned

Enligt de nationella skräpmätningarna har skräpet i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023. Bland de föremål som uppges ha minskat mest finns flera plastprodukter:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Nikotinskräp dominerar: fimpar 46 %, snus 23 %

Trots minskad rökning och färre fimpar i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i stadsmiljö. I den nationella skräpmätningen från 2025 uppges:

• Fimpar utgöra 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus utgöra 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp totalt (inklusive snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgöra cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

Över 1 000 skräp på vägen till jobbet

Rapporten översätter mätresultaten till ett vardagsexempel: vid en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man enligt beräkningen passera över 1 000 skräpföremål. I exemplet ingår bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men få tecken i skräpet

Håll Sverige Rent uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024 (efter en ökning 2022–2023), men att takten är för låg för att nå målet om en halvering till 2026. Samtidigt visar de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 enligt pressmeddelandet inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder: Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora variationer mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Detta uppges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt rapporten är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplat till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket uppges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

I fjällen är snus vanligast

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljö uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det som hittades under 2025. Rapporten beskriver även att det förekommer förpackningar från godis, snacks och mat.