Återkommande klagomål om information, uppföljning och samordning

Patientnämnden i Västra Götalandsregionen har publicerat en ny rapport om närståendes upplevelser av hälso- och sjukvården när barn i åldern 0–9 år varit patienter. Rapporten bygger på en kvalitativ analys av 112 klagomål som kom in till patientnämnden under 2025, enligt ett pressmeddelande från Västra Götalandsregionen den 20 maj 2026.

Analysen pekar på återkommande mönster i vårdnadshavares berättelser: bristande lyhördhet för föräldrars oro, otydlig information samt utebliven eller otillräcklig uppföljning av barnets vård och fortsatta behov.

Barn skickas hem trots symtom

I klagomålen framkommer att barn i vissa fall ska ha skickats hem trots kvarstående symtom, eller utan tydlig information om uppföljning och vilka tecken och symtom vårdnadshavare behöver vara uppmärksamma på. När vårdnadshavares oro och kännedom om barnet inte upplevts ha tagits tillvara har det enligt rapporten bidragit till stor otrygghet för både barnet och familjen.

– Det är mycket viktigt att lyssna på barnet och vårdnadshavaren när barnet är patient för att få bra information. Samordningen och ansvarsfördelningen mellan olika vårdgivare måste skärpas så att inte vårdnadshavaren får bära allt på sina axlar, säger Jan-Olof Sund (V), ordförande i patientnämnd södra.

Långa väntetider och oklart ansvar

Rapporten lyfter också bristande samordning och långa väntetider, särskilt när flera verksamheter varit involverade. Det ska ha lett till oklarheter kring ansvar och uppföljning av barnets vård. Enligt patientnämnden var detta särskilt tydligt i klagomål som rörde barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar eller flera samtidiga vårdbehov.

Vårdnadshavare beskriver att vårdgarantin inte följts, att återkoppling uteblivit och att de själva behövt samordna kontakter. Det ska i flera fall ha påverkat både barnets hälsa och familjens vardag, exempelvis genom behov av anpassningar i arbete och vardagsliv.

– Barn förtjänar ett särskilt omhändertagande. Patientnämndernas rapport visar en oroande bild. Barn skickas hem från akuten trots kvarstående symtom. Föräldrar blir inte lyssnade på. Familjer väntar i över två år på utredning. Barn är inte små vuxna. De försämras snabbt och kan inte alltid beskriva hur de mår. Det ställer särskilda krav på vården, krav som idag inte alltid uppfylls. Det måste bli bättre, säger Maria Kornevik Jacobsson (C), vice ordförande i patientnämnd norra.

Bemötandet påverkar tryggheten

Även bemötandet från vårdpersonal lyfts fram som avgörande för hur vården upplevs. Brist på empati eller respekt beskrivs ha bidragit till ökad otrygghet och minskad tillit till vården, även när vårdinsatserna i sig upplevts som tillräckliga.

– Ett respektfullt och professionellt bemötande är grunden i all vård. Föräldrar till sjuka barn ska aldrig behöva känna sig negligerade eller besvärliga, vårdens roll är att lyssna, förklara och inge lugn, säger Susanne Tedsjö, förvaltningschef för patientnämndernas kansli.

Patientnämnden framhåller att vårdnadshavares erfarenheter kan användas för att stärka trygghet och tillit i mötet mellan vården, barn och deras familjer.